20 år gammal är Lina Ljungblom inne på sin tredje hela säsong i SDHL. Den första gjorde hon i HV71, men sedan 2020 tillhör Skövdetjejen MoDo och flytten till Örnsköldsvik har hon aldrig ångrat.
– Framförallt är det laget som gör att jag trivs så bra här. Vi har ett väldigt bra lag. Vi har en trygghet i gruppen, med tränarna också. Jag känner förtroende och känner att jag utvecklas. Vilket i sin tur skapar motivation att fortsatta. Hade inte familjen bott i Skövde hade Övik känts mer som ett hem än vad Skövde har gjort. Jag trivs väldigt bra här uppe, även om jag såklart saknar familjen, säger Lina Ljungblom.
Vid sidan av hockeyn jobbar hon även i restaurangen i Hägglunds Arena.
– Jag gör det några dagar vecka, och det fungerar hur bra som helst. Jag jobbar några timmar på dagen innan träningen. Jag kommer inte härifrån, haha. Det blir många timmar i hallen, säger Ljungblom.
Sköt Sverige till OS
20-åringen står den här säsongen noterad för 17 poäng på 17 matcher är med det delad etta i den interna poängligan. Dessutom var hon med och såg till att Damkronorna kvalificerade sig för OS 2022, och Ljungblom hade en stor roll i det. Hon var nämligen den som satte det matchavgörande 3-1-målet i den avgörande kvalmatchen mot Frankrike.
– Klart att jag rankar det högt. Det var ett väldigt viktigt mål. Men framförallt känner jag en lycka för hela laget, och för vår femma för den delen. Det var inte bara jag som låg bakom målet, men självklart var det jättekul. Det kommer alltid finnas med mig, säger Ljungblom.
Hur stort skulle det vara för dig att få spela OS?
– Jättestort. Alla idrottares dröm är väl att delta på ett OS. Det skulle vara jättekul, säger hon.
Vilket är ditt bästa OS-minne från tv-soffan?
– Jag har varit ganska dålig på att kolla på OS. Egentligen har jag inte något speciellt minne. Det är kanske dåligt av mig, haha.
Brukar du inte titta på tv eller är du inte sportintresserad?
– Sportintresserad är jag, och jag kollar när jag har tid. Jag har haft annat för mig, säger hon och skrattar.
{!B}
"Glad att jag satte mitt mående i första hand"
Lina Ljungblom berättar att hon genom livet ofta har valt att gå sin egen väg. Ett exempel på det är att hon valde att fortsätta spela med killar under gymnasietiden.
– Det har gynnat mig på vissa sätt, samtidigt vet man inte om jag hade blivit bättre om jag hade flyttat. Jag har alltid lyssnat på mig själv och inte gått på vad andra har tyckt och tänkt. Min pappa har alltid sagt att jag inte behöver göra vad andra gör utan att jag ska göra det jag tycker är roligast och det som jag trivs bäst med, säger hon.
Vad såg du för fördelar med att fortsätta spela med killar även under gymnasietiden?
– Att det är tuffare där ute. Nu känner jag att jag har en fördel i närkamperna för att jag har vant mig vid att möta killar, som är större och starkare. Spelet i sig gick lite fortare. Jag har fått tuffheten därifrån och det har jag med mig i dag, säger Ljungblom
I ditt sommarprat från i somras nämnde du att det har funnits stunder du varit nära att sluta. När var det som närmast att du la av?
– Vissa gånger var det väldigt nära, men någonstans var det ändå på planen jag mådde som bäst och hade som roligast. Varje gång jag började tänka efter kände jag att hockeyn var det som jag verkligen ville hålla på med. Jag kände lite att jag inte ville svika den här lilla tjejen inombords, som har drömt om att spela hockey så länge som möjligt och uppleva så mycket som möjligt inom hockeyn. I dag ångrar jag absolut inte att jag fortsatte, säger Lina Ljungblom.
Även om du gång på gång insåg att hockeyn gav dig väldigt mycket, vad var det som gjorde att du ändå tänkte tanken att sluta?
– Framförallt att det var tufft vara tjej i ett killag ibland. Man får inte samma känsla som i ett damlag, även om jag hade bra killar runt mig. Jag kände mig lite ensam på ett vis. Sedan var det mycket annat privat i livet då. Ibland måste man prioritera att bara må bra. Jag är glad att jag satte mitt mående i första hand, säger Ljungblom, som inte vill gå in mer på vad det för privata grejer i livet som hände.
När du säger att du satte ditt mående i första hand, tog du någon paus från hockeyn då?
– Nä, ingen paus, men jag la kanske inte ner den där extratiden som jag kanske gör annars. Jag fortsatte att träna och spela. På ett sätt var det hockeyn jag blev glad av. I dag kanske jag stannar lite extra i hallen och kör lite extra, men då åkte jag till ishallen och gjorde det jag skulle, säger Ljungblom.
"Jag drömmer stort"
Förra säsongen blev MoDo sexa i grundserien, men åkte sedan ur i kvartsfinal. Nu ligger Övikslaget femma och Ljungblom hoppas och tror att hennes lag ska kunna prestera bättre den här säsongen jämfört med i fjol.
– Vi ska ta oss vidare från kvartsfinal i alla fall. Klart man har bilden av att ta ett SM-guld framför sig. Även om vi inte är ett topplag drömmer jag stort. Jag vill stå där ute på planen och ha det där SM-guldet. Målbilden är SM-guld, men sedan är det några steg på vägen. I alla fall ta oss vidare från kvartsfinal, säger Ljungblom.
Efter någon sekunds tystnad höjer hon dock målet ytterligare ett snäpp.
– Eller ta oss till final, säger jag.
{!A}
